du behöver inte veta.
varför händer allt dåligt mig?
vad som än händer så är det jag som har startat allt.
varför ska det alltid vara så?
att bli sur är en sak, men att bli sur för ingenting, det är en helt annan sak.
alla kanske vet att dom kan lägga skulden på mig, för att jag vill inte säga emot.
men jag är faktiskt också en person, en person med känslor, precis som du.
det känns som om jag har förstört allting mellan er, fast jag egentligen inte har någonting med det att göra.
så jag behöver dig nu, mer än någonsin.
fast detta ämnet kanske inte är tillräckligt intressant för dig, det brukar ju vara så.
men nu är det faktiskt dags för er att se mig.
att se mig för den jag är.
och dom som vill vara med mig, för den jag verkligen är.
och ingen lyssnar på mig när jag försöker förklara.
så hur kan det lösa sig då?
och svara mig på denna frågan också:
är jag verkligen din vän? </3
